Försöker förklara mitt tänk för min lärare...
Oj oj detta är inte lätt. Jag håller på med Läsuppgift B just nu. Där ska vi läsa ett kapitel i boken Reporter och svara på lärarens frågor. Min lärare är en professionell journalist och har jobbat (och jobbar fortfarande) på de största tidningarna i vårt land.
Nu håller jag på förklarar mitt tänk till honom angående:
Vad har jag inte tänkt på tidigare när det gäller en nyhet?
Här kommer mitt svar och min förklaring till den frågan:
– Jag har inte tänkt på hur desperata folk egentligen är när det gäller nyheter. Som det stod i boken så handlar det ju om att folk ska ha vetskap om så mycket. Att alltid ha något att prata med varandra om, alltid hungra och frossa efter mer på något sätt. När jag var liten tyckte jag att alla äldre som läste tidningen gjorde det för att få en skön avkoppling. Men nu känns det precis tvärtom. Det vi gör är ju att vi på något sätt sugs in i mediavärlden och vill bara ha mer om vad som komma skall. Man kan ju faktiskt jämföra det hela med att (vi läsarna) är som en nyfödd bebis som skriker och grinar när den är hungrig. När den sedan äter och blir mätt (när vi läser) så blir den lugn ett tag till. Och sen börjar det om igen. Haha lite udda jämförelse kanske men det är så jag reflekterar till det hela i dagsläget.
Och med min fina bild-skapelse ;) och dom orden sagda så ska jag nu falla in i djup sömn. Känner på mig att jag kommer drömma om en stor nyhetsredaktion i natt där alla som jobbar är skrikande bebisar... Usch och fy!
