Apatisk
Idag var det tänkt att jag skulle ta och sätta igång på allvar med mitt examensarbete. Första versionen ska vara inlämnad på fredag. Men jag har istället kopplat bort alla tankar på vad skola heter och istället lusläst artiklar på internet om terrordådet i Boston.
Det värsta är att man tänker: "Jaha och vart kommer det ske nästa gång?" Det kommer aldrig få ett slut utan tragedierna kommer fortgå. Sen kan jag också bli förbannad över hur stor uppmärksamhet USA får i media så fort det händer något där borta. Barn och vuxna dör i bombskjutningar varje dag i till exempel Syrien men det uppmärksammas tyvärr inte alls på samma sätt. Det har tragiskt nog blivit så vanligt där borta att det inte når fram ända hit.
Länken nedan är värd att titta på. Jag blev otroligt illa berörd. Ett av dödsoffren, Martin 8 år, hade för ett år sedan skrivit "No more hurting people. Peace" på ett papper i skolan. Hans kloka ord blev dock inte verklighet utan han sprängdes till döds igår.
Jag minns inte sist jag var så här apatisk som jag har varit idag. Och ändå har jag jobbat, varit ute på promenad, haft sönder min ena fot (skavsår i form av blodfyllda blåsor), varit och handlat och hämtat ut ett paket i form av pilatesbollen och hopprepet som jag beställde. Jag skulle köra lite med grejorna när jag kom hem men hade ingen lust överhuvudtaget utan la mig på soffan istället.
Nu ska jag sova bort denna dag och hoppas att jag finner ork till att göra klart första versionen imorgon.
Peace!